Inte ord i hela filmklippet…
Jag har bott på: Ostindiegatan, Majstångsgatan, Djurgårdsgatan, Bangatan, Kaptensgatan och en kort sväng på Allmänna vägen. Jag har gått i skolan i Karl-Johansskolan och min yngste son är döpt i Masthuggskyrkan. Den här delen av Göteborg är den där jag känner mig som mest hemma!
Tänk att det ska va så svårt ibland. Jag får använda en hel del energi för att fokusera på det jag bör. Det finns mycket som stör och får mig in på ”fel spår” och ibland längtar jag efter att kunna ge efter och bara följa dit näsan tar mig.
När Tommy och jag var ute och tågluffade fick jag utlopp för den längtan. Vi gick till stationen i Venedig, tror jag det var. Där kikade vi på vilka nattåg det fanns och vart de gick sedan tog vi oss till biljettkassan. Till kassörskan sa vi sedan att vi ville åka med något av dem. Hon tittade oförstående på oss eftersom ett tåg kanske gick till Berlin, ett annat till Paris och det tredje till Prag.
Känslan att inte veta om man vaknar i Tyskland, Frankrike eller i ett helt annat land är rätt så go faktiskt. Helt annat än det jag bör just nu. Jag måste hitta fokus på min uppgift att göra klart kommande Miljö&Hälsa. Jag har en hel rad med notiser att skriva och jag måste redigera klart. Av ekonomiska skäl har föreningen varit tvungen att dra in två nummer i år och det stör mitt fokus. Jag hade ju utrymme för dubbelt så mycket arbete innan de drog ner. Nu måste jag mellan tidningarna ge mig ut på än mer effektiv jakt på mer att göra.
Som anställd är det oroande när man inte har tillräckligt att göra för då kan man bli uppsagd. Men som företagare har man inte råd att leva om man inte får in tillräckligt att göra och dit hän vill jag ju inte… Jag kan leva som det är nu men jag skulle ju vilja ha lite guldkant på tillvaron ibland och jag skulle nog egentligen vilja göra mer för dem som behöver i samhället också.
Men nu måste jag hitta fokus på notismaterialet…
…men först måste jag skriva av mig lite. Jag blir illa berörd av människor som ser fiender i alla sina medmänniskor. De letar dolda agendor hos alla de möter.
En sådan person skulle säkert enbart se den onda sidan till och med hos Florence Nightingale och Jesus och kanske till och med hos Jultomten?
Det finns säkert något underförstått och ondsint budskap till och med hos tomten, för inte kan man vilja ge någon något bara för att vara snäll? Godhet för godhetens skull kan ju inte exisitera i vår värld? Eller? Personer som bara vill andra väl finns väl inte?
…jag har inte tid att skriva något längre idag. Men här kan jag alltså uppdatera men en av mina andra sidor som ligger på samma ställe går inte att komma åt? Hm…
Tekniken lever sitt eget liv. Det är första tanken. Men i nästa stund så inser man att datorer är logiska och alltså finns det något någonstans som inte är som det ska. Det gäller bara att hitta det!
Jag hade en diskussion på facebook idag om det här med män som slår kvinnor. Jag vill påstå att det måste vara först och främst en stark känsla av maktlöshet och en stor portion frustration som gör att en man slår. Då blir nästa fråga, varifrån kommer maktlösheten och varför blir han så frustrerad?
Många har säkert blivit illa behandlade som barn och har den maktlösheten som ett känslominne inom sig sedan dess. När det uppstår en situation i vuxenlivet som påminner om det som ledde till denna känsla i barndomen kommer frustrationen. När frustrationen blir övermäktig reagerar mannen sedan med reptilhjärnan och då övergår det som styr agerandet från intellektet till att bli ren instinkt. Då kommer nävarna.
Jag har funderat på hur två av mina vänner så tvärsäkert kunde anta att jag är socialdemokrat? Jag har aldrig helhjärtat gått in för ett enda parti och näst minst för sossarna faktiskt. Nu har jag funderat fram och tillbaka och kommit fram till att jag inte vet vad det socialdemokratiska partiet egentligen står för ?
Ord som solidaritet är ju bra, kan jag tycka. Men inte till priset av enskilda individer. Den enskildes rätt att vara individuell får heller inte hävdas så att kollektivet tar skada. Men är man sosse om man tycker så?
…och belöna mig själv med färdigt material som växer fram ur ingenting och blir som jag vill ha det. Det är i alla fall det jag gjort idag. Skapat och finjusterat ett beställnings och bokningsformulär. Meningen är att kunder ska kunna boka mina tjänster direkt från webben precis när de själva har tid, lust och ork!
Jag blir aldrig färdig bara. Kan nog fila i evinnerlighet på mina webbskapelser tror jag. Till slut måste jag slå mig på fingrarna och säga åt mig att sluta.
Jag minns att det var precis likadant med måleriet när jag höll på med det. Jag kunde ändra och pilla och ha mig hur mycket som helst. En akvarell torkar ju men en oljemålning kunde man fortsätta på nästa dag…
Ibland saknar jag doften av oljefärgen och kladdet på fingrarna. Men jag sätter mig vid datorn i stället, pillar med foton, med hemsidorna eller med Idesign och gör trycksaker…
Men NU ska jag resa på mig och gå från datorn! 😀
……precis så tycker jag det känns just nu. Ibland känns allt väldigt uppåt och så i nästa steg blir det tungt och besvärligt. Ibland önskar jag att jag vore som männen. De verkar gå genom livet på en linje som har färre djupa dalar och branta backar än min livslinje har.
En del säger att det är hormonerna som gör oss kvinnor sådana här? Är det så? (Hm, får nog googla på det tror jag!) (mer …)
Ja nu menar jag inte geografiskt utan, vad utgår du ifrån när du tycker till? Har du tänkt på det någon gång? Det finns ett fint ord som man sällan använder och få förstår som man kan använda. Det är ordet paradigm. Enkelt uttryckt handlar det om världsbild. Det kan också handla om vad man lärt sedan barnsben som ”rätt sätt att tänka”.
Vi som bor i den ”kristna” delen av världen kommer inte från samma tänk som de som kommer från den buddistiska eller den islamska.
Här i vår del utgår vi ifrån att människan är Guds avbild, att vi är skapelsens krona och därmed står över djur och natur. Men en indian av den gamla stammen, hahaha, utgår ifrån att varje träd, sten och pinne är andlig och att människan bara är en del i helheten som varken står över eller under. För naturfolken har naturen ett högre värde. (mer …)
Nu måste du gå med i Facebook snart, Tommy! 🙂
Tänka sig att så många i alla fall klickat sig in i gruppen som går ut på att få med Tommy på facebook. 🙂 Å tänk vad kul att så många skrev grattis i hans gästbok när han fyllde år i förrgår! 🙂
Det är jättekul! Jag blir så glad när folk är så positiva till Tommy! Jag har ju förmånen att vara sambo med denne man som får folk att skratta och må bra!
Tommy är en glädjespridare och fler av hans sort behövs på den här planeten helt klart!
Själv känner jag annars just nu att jag kunde jag ha haft bättre go eller mer flyt i det jag tar mig för. Det är trögt och svårt att få saker gjorda och det känns ibland som om jag inte riktigt vet i vilken ände jag ska börja. Men jag har ju varit med förr så det är ju bara att lista saker och bocka av och stryka allt eftersom…
Sagt och gjort! Nu sätter jag igång!