Créme de la Cicci

Blogg

  • Akta er för att inte betala i tid

    Jag skickade efter ett par sandaler i juni. Med i paketet låg en faktura som skulle betalas senast den 14 juli. Jag hade tänkt betala den i slutet på juni men av någon anledning råkade den inte komma med där. Den blev i stället sparad till slutet av juli. Den 20 tror jag det var fick jag en påminnelse på fakturan för sandalerna från Svea Ekonomi. På den fakturan stod inte att det gällde fakturan för sandalerna. Det stod bara summan plus 50 kronor men eftersom summan minus den där femtiolappen var bekant så gissade jag mig till att det var sandalerna det gällde.

    Klicka på fakturan så öppnas den större i ett nytt fönster.
    Klicka på fakturan så öppnas den större i ett nytt fönster.

    Egentligen blev jag nog lätt irriterad redan då på det här företaget, Svea Ekonomi. Om de nu köper en faktura av postorderföretaget som jag beställde sandalerna från, kan de inte skriva det på påminnelsen då?? Att det är sandalerna den gäller? När man ser hur påminnelsen ser ut så finns det inget som känns som ”kundservice” för mig på den över huvudtaget, det enda den är service för är för postorderföretaget.

    Eftersom jag fick mina fakturor betalda rätt sent i juli kunde jag inte betala mina räkningar förrän 28 juli. Det är det datum som pengar drogs från mitt konto enligt min bank. Samma dag dateras ett inkassokrav som följer på min påminnelsefaktura från Svea Ekonomi och det landar i min brevlåda den 29 juli. Eftersom jag vet att jag betalat påminnelsen blir jag upprörd och ringer upp Svea Ekonomi.

    För det första står det även på inkassokravet enbart ”KÖPT FAKTURA” där förklaringen ska stå, allstå efter orden ”Fordran avser”. När jag ringer blir jag placerad i telefonkö och får vänta i telefonen i säkert fem till tio minuter.

    (mer …)

  • Svårt att sova

    Nu är det andra gången jag vaknar på småtimmarna och inte kan somna om… Ligger bara och tänker och tänker. Det är mycket nu och det är inte allt som ger ro, snarare tvärtom. Känns som om jag måste göra något radikalt snart, hur ska jag annars bli av med tankarna som snurrar i huvudet?

    Angående föregående inlägg så fick jag en kommentar av Tommy när han läst att det är ju inget nytt. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Alltså: att vara kvinna är att vara skulden till allt ont. Det är dessutom naturligt att det är omöjligt att vara en bra kvinna. Som bra (anständig) kvinna får man skulden när de dåliga (oanständiga) lockar till sig ens man och som dålig kvinna… ja det säger sig självt, det är ju förkastligt att med sin kropp locka männen i fördärvet. Så skuld är något man automatiskt får när man tittar ut ur mammas mage och råkar vara av kvinnligt kön då! Medan mannen är antingen offer eller hjälte, fallen eller inte. Ja ja..

    Från det ena till det andra. Igår var Tommy och jag i skogen och plockade hallon och kantareller. Det är något jag älskar och jag tror inte man får skuld av det….eller? Jo det kan man säkert få av sånt också, men det skiter jag högaktningsfullt i för härligt är det!

    Den här vackra herrn såg vi på väg till bilen…

    Älgtjur i Forshagaskogarna
    Älgtjur i Forshagaskogarna

  • Jante var nog kvinna…

    …jo men så måste det vara. Det kom jag fram till i natt när jag vaknade och inte kunde somna om.Tankarna gick på högvarv och ilskan bubblade i mig… Det gick inte att somna om helt enkelt!

    Modesty Blaise, en kvinnlig hjälte? Eller en kvinnohjälte? Eller en hjälte för kvinnor?
    Modesty Blaise, en kvinnlig hjälte? Eller en kvinnohjälte? Eller en hjälte för kvinnor? Bilden är hämtad från omslaget till en bok med titeln "Hjältar: Kvinnliga hjältar" Klicka på bilden för att läsa mer.

    Tommy och jag såg Mission Impossible 2 igår och i en scen pratar Tom Cruise med sin uppdragsgivare om en kvinna som Toms rollfigur just förälskat sig i. Uppdragsgivaren vill att denna kvinna ska ta upp en gammal bekantskap och flirta in sig hos honom. Tom ser skeptisk ut eftersom han är kär i tjejen och uppdragsgivaren säger då:

    – Men hon är ju kvinna, hon kan så klart ljuga och krypa i säng med vem som helst!

    Kanske sa han inte detta med exakt de orden jag använde ovan men innebörden var i alla fall detta. Han lät påskina att det var det naturligaste i världen för en kvinna att ljuga och hoppa i säng med vem som helst. Det var innehållet i repliken. Dessutom sades den på ett sätt som att detta var en självklarhet. Något som alla redan visste och utgick från.

    Jag kände hur jag stelnade till och insåg plötsligt att det är så könsrollerna är. I filmer blir de dessutom stereotypa, alltså något självklart. Männen är hjältarna som räddar världen och många, de flesta kvinnor, är i första hand kroppar med frestande utseende. Stora tuttar med djupa klyftor emellan och runda välformade bakar och långa ben. Ofta har kvinnorna utmanande kläder som visar detta på ett naturligt sätt. Så att det blir mer regel än undantag.

    Kvinnorna med sådana kläder och den typen av roll är ofta även utan själ, de har inget samvete, när de lurar männen i fördärvet. Det är en kvinno-stereotyp, men så finns det en till. Då är kvinnorna oskulder som hjältarna får i slutet av filmen när de räddat världen åt dem.

    (mer …)

  • Känner mig lite nostalgisk…

    Det gör jag ibland när jag tänker tillbaka och minns. När jag känner hur det kändes då och när jag funderar över hur det blev och hur det var.. 1982, när jag skulle fylla 16 år var jag stormförälskad i en kille. Vi hade tre månader ihop, sedan träffade han en ny tjej och gjorde slut med mig. Jag har aldrig i mitt liv, varken tidigare eller senare varit så olycklig som jag var då. Men jag har haft tur, jag har fått älska och jag har blivit älskad. Jag har fina barn och goa bonusbarn och livet blev bra ändå…

    Visst kunde jag varit rik på kontot också och haft en massa pengar. Men jag är rik ändå idag, rik på upplevelser, rik på vänner och familj, rik i kärlek och rik i vänskap och det slår högre än alla pengar i världen. Så det så!

    Mitt hjärta.

    Jag har i princip skrivit ner hela historien om mig och Tommy idag till en vän på facebook. Hur jag separerat, hur Jonatan ville skriva brev till en dagiskompis, hur han frågade mig om inte jag ville hitta en vän på Eniro när han gjort det. Hur jag då kom att tänka på Tommy som det naturligaste i världen. Hur jag åkte hit, hur det ska pang och inte klick, alla svårigheter och alla prövningar vi gått igenom under åren. Barnen, oss, allt om nya och gamla familjer som ska passa ihop för att få vardagen att fungera och ekonomin att gå ihop…

    Ja allt det där gick jag igenom när jag skrev i repris.

    Nu är det två år sedan vi förlovade oss. Han vet mer om mig nu och jag har sett fler sidor hos honom, både bra och dåliga. Vi är fortfarande ett par och vardag har vi och ekonomin går ihop. Barnen är stora nu och Dennis har till och med flyttat hemifrån. Det är bara Erica och Ruben som inte är myndiga än men de andra tre har passerat den gränsen.

    Tommy äger fortfarande mitt hjärta precis som 2002 men idag är det inte som det var då. Då var allt naivt, nytt och hela världen var möjlig. Idag står fötterna på backen och han har slutat gå en halvmeter ovanför och göra tre fel på två saker som han sa att han gjorde i början när allt var nytt och spännande. Jag ser på honom ibland i smyg och visst är det så fortfarande… När han ser att jag ser på honom säger han; – Va? Då vill han veta om jag vill något, men det vill jag ju inte… jag vill ju bara se på honom.

    (mer …)

  • I svampskogen


    Till webbalbumet >>

    Med bromsar surrande kring huvudet och myggor i anfall från alla fronter tog jag mig till mitt kantarellställe igår. Det gav utdelning! *glad*

    När jag kom hem gjorde jag i ordning en kålgryta med köttfärs och bulgur i. Jonatan hade beställt kålsoppa egentligen men det blev gryta i stället och den blev bara godare med en toppning av smörstekta kantareller! 🙂 Det fanns jättemycket väldigt goda skogshallon på ett hygge som jag passerade över. Det är förresten en alldeles utmärkt motionsform, att ta sig över kalhyggen där gräset börjat växa och det finns en del sly. Man får klättra och man får akta sig för var man sätter fötterna. Jag vart helt svett! 🙂

    På väg hem därifrån vevade jag ner bilfönstret helt och hållet, tog ur hårsnodden och körde hemåt med håret flygande runt huvudet. Till detta hade jag naturligtvis favvo-musik i stereon på jättehög volym. Gissa om jag njöööööt?

    (mer …)

  • Åtta år sedan och två år sedan

    Det är åtta år sedan jag, Jonatan och Ruben tog tåget till Karlstad där Tommy hämtade oss. Det var första gången vi kom hit till det här huset och i slutet på den veckan ville inte Jonatan åka hem till Göteborg igen…

    Det är också två år sedan jag och Tommy förlovade oss i Rom, vid Fontana di Trevi. Men det skrev jag om igår så i stället för att upprepa det så klistrar jag in en liten film med ett enkelt men sant budskap:

  • Idag för två år sedan åkte vi spårvagn i Zürich

    Tommy och Cicci vid Fontana di Trevi i Rom 26 juli 2008.
    Tommy och jag vid Fontana di Trevi, Rom 26 juli 2008.

    ….sedan tog vi tåget genom alperna till Milano. Därifrån åkte vi nattåg till Rom. Ett nattåg då ett par italienska kvinnor kacklade sig ut på varje perrong och tillbaka när tåget gick hela vägen till Rom. Vi sov inte mycket den natten kan man säga…

    Väl i Rom tog vi in på hotell. Tommy gjorde upp ett dags-schema åt oss och sedan gick vi nog flera mil i ett hett och turist-tätt Rom. Det var i synnerhet en alldeles speciell plats vi skulle besöka; Fontana di Trevi. Det bestämde vi redan 2002 att vi skulle dit och göra vad vi gjorde denna varma julidag 2008 🙂

    Å i morgon har vi varit förlovade i två år! 🙂

    Redan 2002 bestämde vi att vi skulle förlova oss där om vi skulle göra det över huvud taget. Folk har frågat oss genom åren om vi inte ska förlova oss. Vi har bara svarat att vi vet var och hur men inte när… 2008 fick vi chansen, när vi var ute och tågluffade i Europa. Nio länder och åtta huvudstäder på 14 dagar hann vi med.

    Det var en härlig resa även om den var jobbig också. För det första vägde jag 20 kilo mer den sommaren än jag gör nu. Jag åt fel och mådde inte bra. Det var 40 grader varmt och i Milano och i Bratislava höll vi på att storkna av värmen.Vi sov på nattåg och det för med sig att folk håller en vaken eller väcker en hela tiden om man inte bokar liggvagn. Något som vi inte gjorde mer än en gång tror jag…

    (mer …)

  • Att verkligen leva

    Det är inte alltid så lätt och vissa dagar kan det till och med vara omöjligt, men oavsett vilket så FINNS det faktiskt något att vara glad över varje dag. I början av min och Tommys relation var han helt och hållet fenomenal på att hitta små guldkorn i tillvaron. Eller att påminna om de som faktiskt finns där och som man ofta tar för givna.

    Detta var en av hans bästa sidor och det jag verkligen behövde då. Idag händer det ibland att jag får göra så för honom, när hans dagar känns tunga. Just nu är det till exempel hans sista semestervecka och han börjar jobba på måndag. Det har gjort att han sett ut som om alla världens olyckor vilat på hans axlar då och då.

    (mer …)

  • Sluta förgifta ditt liv – börja leva i stället

    Snigel.
    Snigel.

    Det finns folk som lägger en massa energi på att förgifta sitt liv. Jo jag menar precis vad jag skrivit. De gör det genom att bevara och odla negativ energi som vissa händelser och vissa människor gett dem genom åren. Exempelvis dåliga barndomsminnen, vänner och andra som svikit och andra upplevelser av negativ karaktär.

    Jag känner flera som går omkring och bär på bitterhet och agg. Själv försöker jag förlåta så långt det är möjligt, förlåta och släppa och gå vidare.

    Jag har några upplevelser som jag hade kunnat lägga mer energi på att förgifta mitt eget liv med. Till exempel när en kär och älskad släkting helt plötsligt frågade mig som då var nio år varför jag alltid är så tjock. De orden gled in som en kniv i min själ och satt där länge. Det faktum att jag inte var smal och smärt när jag växte upp gav mig många upplevelser som jag hade kunnat skylla alla mina misslyckanden genom livet på. Som att jag fick springa hem efter skolan för att inte killarna i parallellklassen skulle få tag i mig och slita av mig kläderna och tömma in skolväska i skogen. Ja jag skulle kunna fortsätta… I stället för att gå under blev jag starkare. Lärde mig stå ut och klara av sådant.När jag tvingades byta skola mitt i högstadiet upplevde jag också något som skulle kunnat ge mig men för livet.

    (mer …)

  • Historiens vingslag och framtidens möjligheter och svårigheter

    Poolen på taket till hotellet vid Kungsportsplatsen i Göteborg.
    Poolen på taket till hotellet vid Kungsportsplatsen i Göteborg.

    Att studera historia kan vara intressant och givande. För mig är den en vägvisning, en förklaring och där hittar man orsakerna till att världen idag ser ut som den gör. Historia för mig är enbart intressant ur den synvinkeln. Där får man veta hur det kom sig att det blev som det blev helt enkelt.

    Idag ser samhället ut som det gör och jag som individ kan dra ett strå till stacken och försöka påverka framtiden så att den blir till det bättre. Jag kan lära av historien och se misstagen som våra förfäder gjort. Men jag kan också se att mycket av det som gjordes då görs idag också. Krig och girighet är två dåliga inslag som följer oss människor in i framtiden men det förändras. Formen, metoderna och framför allt inställningen till krig har förändrats. Idag har människor ett intellektuellt förhållande till krig. I USA används argument som de breda massorna kan ta in och förstå. Men under den teoretiska förklaringen är det som jag ser det girigheten som styr krigen.

    (mer …)