Hittade ovanstående av en slump och föll för den direkt! Myspys!
Blogg
-
När trollmor har lagt de elva små trollen…
-
Utflyktstips som värmer på insidan
I lördags satte vi oss i bilen, jag, Tommy och Ruben. Vi tog 62an söderut och hamnade så småningom på E18 mot Grums. Men vi fortsatte förbi Grums. Där 45an svängde av mot Säffle, Åmål och vidare mot Göteborg fortsatte vi rakt, mot Oslo.
Landskapet var vintrigt och kallt. Vägen hade snörök som for kors och tvärs i små ormlika slingrande strängar. Men i bilen var det varmt som tur var. Vi åkte genom det Värmländska landskapet, rakt ut på landsbygden, förbi Knöstad där Säfflebussarna en gång i tiden startade.
När vi hade åkt någon mil kom vi fram till målet, Långserud. Där uppe på en svag höjd strax efter skylten som talar om att Vildmarken ligger 7 km utmed en avtagsväg åt höger ligger vår destination. Ett gammalt en och en halvplans gul villa med vita knutar.Vi svängde in och parkerade jämte några flaggstänger mellan huset och E18. Sedan klev vi ut från den goa bilvärmen och möttes återigen av den bistra kylan. En kyla som för årstiden var ovanligt sträng.
Det var tur att det inte var långt från bilen till verandan eller förstugan på det gula huset. Väl innanför dörren möttes vi först av många vackra inredningsting på verandan. Där stod till exempel en ängel, 50 cm hög, med böjt huvud. Den stod till höger om dörren som avlsöjade ett trapphus i nästa rum.
I trapphuset kan man hänga av sig, precis som när man kommer hem till ett privat hem. Där finns hatthyllor och en spegel.
Från trapphuset kan man naturligtvis ta trappan upp till övervåningen. En skylt med orden Esters interiör avslöjar att det finns mer inredning där uppe.
-
Har inte tid med bloggen

Julstämning på kontoret! Den senaste tiden har det blivit mycket arbete och många saker på ”att-göra-listan”. Då prioriteras bloggen bort när tiden krymper. Måste ju arbeta först och främst. Men jag har haft en och annan bra bloggidé… tror jag får ta och anteckna lite stödord åt mig själv så jag kommer ihåg mina idéer…
I morgon lördag ska vi på utflykt till Säffle för att ta några bilder som ska vara till en artikel som ännu inte är klar. En annan artikel är under produktion och två artikelidéer är under planering.
Idag, fredag var det deadline för material till Miljö&Hälsa som ska vara klar om lite mer än en vecka och på torsdag och fredag blir det annonsproduktion i Grums igen. Som sagt, de e mycke nu…
För att inte glömma bort ett spännande möte på måndag förmiddag och ett styrelsemöte på onsdag kväll… Jag har författat ett förslag som ska testas hos en beslutande skara också. I bästa fall blir det en bra grund för vidare samarbete.
Jag har en utvärdering på gång också och en enkät som jag hoppas snart ska bli klar! 🙂
…jag har roligt när jag arbetar även om det är mycke nu! *glad*
-
Tittar du på dokusåpor?
Create your free online surveys with SurveyMonkey, the world’s leading questionnaire tool.
-
Hittade något…
…när jag sökte efter en bild fann jag ett filmklipp som jag inte sett på länge. 😀
-
Jag är inte bitter…
…men om jag hade kunnat ta all den kunskap jag har idag med mig tillbaka i tiden och bli 15-16 igen så skulle inte mitt liv se ut som det gör idag. Igår sa Jonatan att det är väl ingen som skaffar barn först och sedan utbildning, att en sjuksköterska kan läsa in sin högskoleutbildning och jobba samtidigt så slipper hon studielån.Jo kanske… Det hela började med att Ruben frågade om jag visste vad en kameraman hade för medellön. Naturligtvis visste jag inte det men han upplyste mig om att det var cirka 27 000. Ungefär som en truckförare säger Tommy. Mer än en sjuksköterska säger jag då. Men hon ska betala studielån med sin lön, det behöver inte en truckförare.
Det var då Jonatan sa att man inte behöver ta studielån om man jobbar samtidigt som man pluggar.
Nä, det kanske går. Men man kan inte försörja sig om man inte jobbar heltid utan utbildning. Då har man inte mycket tid över att plugga på. Jag tvivlar också på att man får ett gott studieresultat om man jobbar och pluggar heltid samtidigt.
Om man som jag inte hade en aning om vad jag ville och var både feg och utan direkt stöd hemifrån som det var när jag var 15-16, då kommer man inte på rätt väg från början. Det var inte förrän jag var 18 som jag började läsa in gymnasiet. Men det fick jag sluta med för jag var tvungen att börja jobba i stället. Jag hade inte råd att plugga. Studiebidraget räckte inte till mitt uppehälle ens. Mamma ville ha det lilla jag fick för mat och husrum och det räckte definitivt inte till kläder och nöjen.
Så med en halv gymnasieutbildning hoppade jag runt på småjobb där det inte krävdes utbildning under några år. När jag väl fick en heltidstjänst, fast jobb, var jag 23 år. Sedan träffade jag min blivande man och gifte mig samtidigt som jag började plugga in gymnasiet igen för att så småningom kunna läsa vidare.
När jag var klar för att läsa vidare hade jag två små barn att försörja också. Men min lön från det fasta jobb jag hade räckte inte heller till och jag vantrivdes och hade ingen utbildning inom det yrket. En utbildning som det ställdes allt högre krav på att man skulle ha även där för övrigt. Men en utbildning jag inte ville ha för jag ville inte jobba med detta.
Därför är jag idag vis av erfarenheten hur det är att läsa in en fil kand och ha två jobb samtidigt som jag hade man och två små barn…
Med den kunskapen i bagaget reser jag gärna tillbaka i tiden och väljer rätt utildning från början, då jag var 15-16. Men det går ju inte…
…fast jag är inte bitter för det! 🙂
-
Clark Kent och Blondinbella tar över världen
Surfade runt och landade på en nyhetsblogg. Där föll min blick på Jimmie Åkesson och en blond skönhet, sida vid sida. När jag läste rubriken blev jag lätt äcklad. ”Fotomodell blir Åkessons sekreterare” stod det. Bara deras utseenden fick mig att tänka ”elitism”, ”ariskt utseende” och andra nazistiska begrepp!
Denna Jimmie tycker jag har ett utseende som jag hade letat efter för att rollbesätta en film om en internatskola. Där hade han fått rollen som den elaka ledaren för studentföreningen. Den som genomför sadistiska inträdesprov för de som vill bli upptagna i gänget. Clark Kents välslickade och välanpassade utseende eller varför inte Daniel Westlings vattenkammade och slickade look är också något jag tänker på när jag ser Jimmie. Men Clark och Daniel hade förhoppningsvis aldrig hade röstat på ett sånt parti.
-
En liten fundering bara…
…jag är för trött för att lägga ut orden men lite måste jag orda av mig i alla fall…
Jag hade ett intressant samtal igår kväll med en av besökarna på Älvornas utbildning. Hon hade spenderat några år i Afrika och hon berättade att människor där ofta är nöjda som de har det. De tycker att de har det bra som de har det. De tycker helt enkelt att det är jobbigt att vi från vår värld kommer och ”prackar på dem” vårt sätt att leva, vår syn på att bygga ständig tillväxt, att arbeta flitigt för att få kapitalet att växa. För det är ju det vi gör när vi ger dem u-landsbidrag och skickar dit vårt ”know-how”. -
Skriver och skriver och skriver…
…men blir aldrig klar! Känns som den där historien om klockan som går och går och aldrig kommer till dörren!
Men det ska väl bli klart någon gång så jag vinner nog över klockan och når mitt mål. Fast varför är klockan på väg mot dörren egentligen? Hm… kan man tolka det som att tiden är linjär och att man följer med den från födsel till döden? I så fall är kanske döden dörren..? Men då kommer den ju dit en vacker dag och i den där historien gör den ju aldrig det…
Hm, snillen spekulerar!
Ikväll ska jag och Tommy gå i kyrkan och vi ska tända ljus, både på Göstas grav och i minneslunden. När man har någon man förlorat och saknar så känns det bra att göra så. Hur det nu än är med livet efter döden så lever de man förlorat kvar så länge men minns dem. Jag kan höra mammas röst inom mig och det händer att jag vet vad hon skulle ha sagt om hon varit med där jag är…
Det händer också att det känns tungt att inte kunna ringa henne och berätta om saker jag vet att hon hade tyckt varit roligt att få höra. Om Ruben och Jonatan, om mig och mina uppdrag och om Tommy och hans barn…
Jag minns ju fortfarande hur tårarna bara kom när jag satt på tåget genom Europa ihop med Tommy och det slog mig att jag inte kunde ringa och berätta… Jag vet ju att hon hade glatt sig för oss och för vår resa.
Ibland sitter hon i baksätet när jag kör bil. Hon gjorde det när jag och Tommy hämtade henne på Änggårdshemmet en gång. Den gången åkte vi ut till Långedrag och jag övningskörde. Jag såg henne i backspegeln eftersom hon satt bakom Tommy. Den dagen var det sol och varmt, det var sensommar och nästan höst. Men nu händer det lite då och då att jag anar henne där, i backspegeln. Jag har börjat att inte titta för då sitter hon kvar…
Nu har det gått tre år men hon är med oss ändå och ikväll ska jag tända ett ljus för henne!



