…ikväll har jag varit med om en upplevelse. Ljus och ljud i höstmörkret, bara något hundratal meter från Slussvaktarstugan. 🙂
Fotograferat

…ikväll har jag varit med om en upplevelse. Ljus och ljud i höstmörkret, bara något hundratal meter från Slussvaktarstugan. 🙂
…jo, å jag trivs faktiskt med att åka fram och tillbaka. Söndag kväll till fredag eftermiddag i Bengtsfors och fredag kväll till söndag kväll i Forshaga.
Ibland är det sorgligt att sätta sig i bilen och åka till ensamheten i Slussvaktarstugan. Men det är nog nyttigt att umgås med sig själv också. Det känner jag.
När jag kommit fram till Bengtsfors. Packat in mina saker och sätter mig i soffan för att titta lite på play-tv så är det inte så tokigt faktiskt.
När jag vaknar på morgonen och tittar ut över Bengtsforshöljen som sjön heter så är det så hissnande vackert och det ger näring åt själen.
Det är nog därför det är så svårt att inte fotografera utsikten. Jag vill liksom bevara den där undersköna bilden jag får.
Många bilder blir det och nu har jag satt ihop ett litet album med bilder. Om du vill se…?
Fler bilder finns i galleriet, här >>
Jobbet känns bra. Det är roligt, intressant, lärorikt och spännande. Kollegor och andra som jag träffar är trevliga och roliga att umgås med och jag känner mig hemma. Det kanske är för att det inte är så stor skillnad mellan Bengtsfors och Forshaga. Små kommuner formar människor och samhälle ungefär lika.
Min cykel har flyttat till Bengtsfors också och det tar mig ungefär tio minuter att cykla från Slussvaktarstugan till kontoret. Cykelvägen går över en stenbro och sedan utmed strandpromenaden så även här blir jag serverad många vackra bilder. Spegelblank vattenyta, krusig vattenyta, svanar och änder och löv i höstens färger…
Tommy får tid för sig själv och när vi ses på helgen har vi det bra. Ibland kommer det ett sms och då blir jag glad.
Jag tror att det här är bra, både för mig och för alla här hemma. Det känns riktigt bra faktiskt!
…under vår semestertripp. Nu har jag skapat 12 semesterbildswebbalbum, länkade i mitt fotogalleri för vänner och familj under rubriken resor. Jodå så atte….
Det blev en härlig tur. Vi sov i tält, i stuga, i rum, hos vänner och finalnatten på lyxigt hotellrum. Det var jätteroligt att hälsa på Petra och Ole i Trondheim och Kerstin i Skien.
I Trondheim fick vi en guidad tur av Ole. Vi fick besöka ett utsiktstorn, en fästning och vi var inne i den berömda domkyrkan, utsidan fick man fotografera men inte på insidan trist nog.
Tommy är dessutom en suverän reseledare och guide. Jag fick Ådalen -31 berättat för mig på plats i Lunde och det är det inte alla som får. Jag minns fortfarande hur engagerad han var i detta när han berättade och visade bilder 1979 (tror jag det var).
Nu har vi varit där på plats på riktigt och lite rysansvärt är det att tänka på att svenska soldater skjutit obeväpnade arbetare och dödat en kvinna där… huga!!
Fler bilder från vår semester (och andra foton) finns här >>
…för att röja så här ofta! 🙂 Nä… men trött är jag idag i alla fall!
Men det blev en mysig kväll i parken!! IGEN!! Det har varit många mysiga kvällar i parken den här sommaren! Och roligt är det!!
Bilder från förfesten och från parken finns här >>
Smokie, nostalgi på hög nivå! Just den här låten spelade jag om och om och om igen så att mamma fick skavsår i öronen. 🙂
…och här kommer ett filmklipp till från 4 augusti!
…jo men så är det. Jag ska ställa ut foton för första gången i mitt liv 25-26 augusti. I Dejefors Kraftstation. Det känns en aning pirrigt men efteråt har jag fått en erfarenhet till…
…och naturligtvis kan du se en hel del bilder som jag har åstadkommit i fotogalleriet HÄR >>

…jo, det var så det var den här helgen. I torsdags var det den 26 juli och det datumet 2002 klev jag och mina söner av tåget i Karlstad där Tommy mötte. Det var också det datum 2008 då vi förlovade oss, sittande på kanten till Fontana di Trevi i Rom.
I vintras frågade Niffe om vi ville gå på Bruce Springsteen med honom och det ville vi ju. Nu råkade det vara så att han skulle komma till Göteborg 27 juli och därför passade vi på att åka ner en dag i förväg.
Vi bodde på hotell och vi myste i gästhamnen vid operan. Senare tog vi en promenad förbi Plaza Elite där Bruce bodde. Där stod en trogen skara och hoppades på att få se Bossen. 🙂
Sedan fortsatte promenaden till Dubliners och där visade det sig att de hade livemusik med två trubadurer som var jätteduktiga.
Samma dag vi skulle åka fick jag en förkylning och den sänkte mig en del. Fredag förmiddag och ända till kvällen rann både näsa och ögon och då och då hostade jag.
Vi tog en promenad utmed vattnet förbi operan och satt ett tag utanför Kajskjul 8. Men sedan bar det av mot Johanneberg och till Evas lägenhet.
Där packade vi in alla våra saker och hittade en parkeringsplats för Volvon innan vi tog en liten vilopaus. Därefter blev det buss och spårvagn till Stampen där vi till slut hamnade på Glenns, en pub på Friggagatan. Där satt Anna, Peter och Eva och så småningom kom Andreas dit också.
Niffe hörde av sig och så gick vi bort mot Ullevi. VAD MYCKET FOLK!! Å då sa Tommy och Niffe att detta inte var något om man jämför med Oktoberfesten, ja ja…
Jag hade aldrig varit inne på Ullevi förut, trots att jag är född i Götet och trots att jag fortfarande bott större delen av mitt liv där. Detta var premiär för mig!
Det började med en halvtimmas väntande. Publiken på läktarna runt om började göra vågen och den vandrade från den ena sidan till den andra och tillbaka igen och spänningen steg. När ljus- och ljudteknikerna började äntra scenen steg ett svagt ljubel där framme. Men Bruce syntes inte till…
När han och E Street Band äntligen kom då kom det stora ljublet!
Konsterten satte igång och med första låten började stämningen stiga. Bruce är en artist med stort hjärta och mycket värme, han bjuder på sig själv och han tar i ända nere från tårna när han sjunger. Det är på något sätt som om hans personlighet fyllde hela Ullevi och alla 66 018 personerna som var där kunde inte annat än le.
Himlen var klarblå, det var varmt och härligt väder och trots att vi hade ståplatsbiljetter, trots att jag var förkyld och trots att vi inte stod längst fram så blev det här en upplevelse av STORA mått!! Så härligt att ha fått uppleva detta!!
Så mycket folk! Publikrekord! Så lång konsert, 3 timmar och tre kvart!!
När det blev en ballad hade skymningen kommit och publiken tände mobilernas ficklampor runt om på Ullevi. Det blev som en stjärnhimmel! Fantastiskt!
Det blir en obeskrivlig känsla när så många människor sjunger med och viftar med armarna åt samma håll samtidigt! Vart man än vände sig såg man saligt leende ansikten och över huvudena på oss flög luftballonger och en och annan mås. 
Dagen efter tog vi en sovmorgon så Tommy missade Melodikrysset. 🙂 När Eva kom hem (hon sov borta) tog vi bussen ner till Avenyn. När vi stod i busskuren kom det ett riktigt skyfall som skapade floder på gatan. I GP dagen efter fanns bilder på vattenmassorna….
Vi hade haft en fantastisk sommarkväll på Ullevi men de som skulle se Bossens andra konsert skulle inte få samma väder, det var tydligt…
Väl nere på Avenyn smet vi in på en pub och där fick vi ett hörnbord. Där satt vi, Eva, jag och Tommy och kikade ut genom fönstret bakom oss på folket som vadade i vattnet där ute på gatan.
Andreas skulle gå på lördagens konsert men han kom till oss först på Avenyn och värmde upp med en öl ihop med oss. Hela puben var full med folk när vi kom men när klockan närmade sig konsertinsläpp så avfolkades den snabbt, kvar blev vi och några få till.
Vi tog en promenad över Heden mot Ullevi. Där utanför fanns ett inhägnat område med en pub och dit slank vi in och där satt vi och hörde konserten börja.
Men det blev mörkt och kallt och det småregnade lite så vi fortsatte till La Vacca, en pizzeria en bit bort. Där beställde jag och Eva varsin Irish Coffée. Jag skulle betala för min och för Tommys öl.
– Ska du betala med kort får du gå till änden av disken, sa bartendern.
– Det beror på vad det kostar, sa jag.
– Ja, det är ganska billigt, svarade bartendern varpå Eva och jag skrattade högt….
När vi hade suttit på La Vacca ett tag fick vi lust att dra vidare så vi styrde kosan mot innerstan.
Det slutade med att vi satt på Dubliners, men den här gången i nattklubben en trappa upp. Där spelade trubadurerna från torsdagen, men den här gången med ett band. De spelade covers på gamla godingar och det gjorde de riktigt bra det också!
Eva och jag slängde våra lurviga och jag blev alldeles svett! SKITKUL!
Mot kvällens slut drog vi oss hemöver till fots. Det är så bra att bo hos Eva när man är i Götet, då kan man gå ”hem”! 🙂
Söndagen var hemfärdsdag. Vi packade ihop oss och for mot Fässbergs kyrkogård för ett besök i Minneslunden där. Det blev en skön, stillsam och mysig stund. Mammas ande finns där, det vet jag. Varje gång jag får komma dit så känner jag att hon är där. Men hon är med mig här i Forshaga också ibland, hon sitter i baksätet bakom passagerarstolen ibland också. Jag ser henne i ögonvrån i backspegeln…
Innan vi for hemåt tog vi en tur ut till Långedrag där vi satte oss framför Långedrags värdshus och njöt av saltluften, vågskvalpet och vyerna en stund…
En härlig helg blev det!
Tack Niffe för initiativet att ta med mig och Tommy på Bruce-konsert!
Tack goa Tommy för att du är den du är och för att vi fick komma hit till Lingonstigen för tio år sedan! Tack för att vi fick flytta hit och tack för att du ville gå på Bruce Springsteen med mig!
Tack Eva för att vi får bo i din lägenhet och för alla skratt och för myspyspubrundan i lördags och för svängen på dansgolvet, nästan som förr! 😉
Det finns så mycket att vara tacksam för om man tänker efter…
I skrivande stund sitter jag och lyssnar på ”Wrecking Ball”, Bruce Springsteen och jag njuter fortfarande av känslan från fredagens konsert på Ullevi….
Fler foton från Göteborg hittar du i mitt Fotogalleri >>
…jag har ju längtat till min barndoms midsommarfirande i Leksandsgropen med efterföljande tur till Tällberg. Men när man får en inbjudan av Maja att fira i Grebbestad i glada vänners lag så tackar man inte nej! Det blir ju alltid lika mysigt!
Så sagt och gjort, vi packade in oss i bilen på midsommaraftonens morgon. Tommy hade ju jobbat eftermiddagsskift kvällen innan så vi kunde inte åka då om vi inte skulle åka mitt i natten.
Tommy, jag, Ruben, Jonatan och Rubens kompis Kjell + Matilda. Hela bilen full! Jag körde till Ed, där stannade vi och tankade och sedan körde Tommy resten.
Väl framme blev det naturligtvis kramkalas och sedan installerade vi oss i den lilla stuga vi skulle bo i under helgen. En timrad söt liten friggebod med grästak som låg två minuters promenad från Hanssons plejs!
Midsommarfirandet började nere vid Grönemads hamn vid tre så vi begav oss dit på rad utmed vägen.
– Vi har en egen folksamling, sa Pelle som är Majas man Jockes barndomsvän.
Det hade han helt rätt i när 23 personer vandrade på rad.
Vi stannade en liten stund där och såg dansen runt midsommarstången och kände doften av tång från havet som syntes lite längre ner. Bert Karlsson syntes inte till…
När vi var tillbaka i stugan var det dags att bulla upp med maten och sedan blev det nubbe, sill och snapsvisor! Många skratt och Eva hittade en så snuskig snapsvisa att hon inte ens vågade läsa en enda mening ur den… men hon lovade att hon skulle försöka sjunga den. Det vågade hon aldrig så vi fick aldrig nöjet att se henne röd om nosen!
Efter maten blev det lekar! Det skulle skjutas prick med blåsrör, balanseras en skruv i en flaska och kastas stövel. Sista grenen gick ut på att släppa ett ägg från en stege utan att det gick sönder när det landade. Vi fick tyg, snören och en plastpåse som vi fick använda efter bästa förmåga… Men det enda ägg som inte gick sönder var det som Tina kastade till Eva. Hon fångade det. Men det skulle ju släppas ner på altanen… Det blev en del diskussioner om detta… hm…
Senare var det dags för Tommy att plocka fram gitarren. Tyvärr höll inte rösten för mer än en kort stund. Vi har en förkylning i familjen och den gjorde väl sitt till… Men den stund som vi sjöng var rolig och alla var med!
Det blev inte så jättesent faktiskt. Men dagen efter var det som vanligt flera som var dagen efter! 🙂
Det blev en seg dag med degande på altanen, på gräset och en promenad förbi ungdomarnas camping en bit bort. Där syntes det att det hade varit röj. En husvagn låg på taket och ett partytält hade benen i vädret, det låg skräp överallt och det satt några ungdomar kvar som såg ut att må som de förtjänade…
Nere på hamnpromenaden var det knökat med folk men vi hittade en krog som hade lediga bord. Där blev det varsin dryck och sedan handlade vi grillmat inför kvällen.
Ruben och Kjell och några av de andra yngre förmågorna var modiga nog att slänga sig i havet också. Men det började regna precis när de gjort det så vi andra började en snabb promenad tillbaka till stugan. Tur att Lotta hämtade oss efter en stund så vi fick åka bil tillbaka lite mer än halva vägen…
Söndagen innebar packande och förberedelse för hemresa. Men vi skulle först hälsa på Sonja och Ove, Maryannes föräldrar, i deras stuga nere vid Grönemads hamn. Det var roligt att träffa dem, de var sig lika! 🙂
Därefter fortsatte vi på småvägar ner efter kusten mot Smögen. Bohuslän är så mysigt! Husen som klättrar på klipporna i de små orterna, ängar, granitblocksklippor och små idylliska stugor och gårdar…
Väl i Smögen kom världens ösregn! Men efter en del velande fann vi Milla, Camilla och Magnus med avkommor i Billeruds semesterlägenhet. Det blev en mysfika hos dem för ute kunde man inte vara. Det öste ner…
Vägen hem därifrån kändes evig. Men till slut var vi hemma i alla fall och hur det nu än är så är sängen hemma bäst!
Igår, måndag blev en vilodag efter helgens strapatser!
Vi har haft en härlig midsommarhelg och skratten har blivit många! Goa vänner kan man aldrig ha får många och efter den här helgen har vi fått fler ändå och dessutom fått träffa gamla goa vänner från förr också!
Fler bilder från midsommarhelgen i Grebbestad finns här, under rubriken Familjefoton >>
…jo men fast det är svårt att tro att jag har så stora barn så är det så det är! Jonatan är faktiskt 20 år och han tog studenten igår! Ja jösses åren går!
Fint besök hade vi också av Håkan, Jennifer, lillasyster Krystal och hennes tre syskon, Christer, Alfred och Nicke!

…jag har varit på Löfbergs Lila Arena och tittat på Färjestad BK som spelade mot HV71.
Det var Företagarna i Värmland som anordnade denna kväll med mat och dryck i restaurangen. Det var inte helt fel och roligt har jag haft också! Pia Torstensson är det alltid roligt att umgås med men jag fick några nya bekantskaper också. Lennart och Anne var två trevliga, roliga och intressanta nya bekantskaper! 🙂
Vi blev hämtade med buss i Forshaga Centrum och framme vid LLA hälades vi välkomna av ordförande och några till som tog var och en av oss i hand. Sedan fick varsin påse som sig brukligt är med reklam för leasingbilar och bensin… hm, jo… men sedan fick vi ett band runt halsen med en liten VIP-lapp på också! 🙂
Förrätt med kräftstjärtar och buffé med både lax, kyckling, rostbiff och paella bland annat! Inte fy skam! 🙂
Att uppleva en match live var också något speciellt. Tänk att folk tar det här på så blodigt allvar ändå… (Sorry! Men jag har ju egentligen aldrig varit intresserad av hockey! Det var bara kul att få uppleva detta!)
Jag och några runt mig tyckte inte om när FBK-klacken skrek ”hata HV” men annars å klappade alla och tjoade i takt med dem. På HV-läktaren var det glest med folk…
Och kul när man känner igen folk i publiken som inte har en aning om att man ser dem… 🙂
Tack Företagarna för den här kvällen! Jag fick många glada skratt och mycket trevligt sällskap och någon gång ska väl vara den första att se Färjestad spela Live!! 🙂